Kan man tjäna pengar i nötköttsproduktionen?

Kan man tjäna pengar i nötköttsproduktionen?

Vilka faktorer har störst betydelse för lönsamheten? Svaren får man via Agribeef.

Agribeef är en webbtjänst som på ett nytt och unikt sätt beskriver den verkliga lönsamheten i svensk nötköttsproduktion. Aldrig innan har vi kunnat se hur lönsamheten ser ut i olika produktionstyper; i dikalvsproduktionen respektive i uppfödning av mjölkrasungnöt eller av köttrasungnöt. Agribeef kan därmed på ett kraftfullt sätt bidra till en nödvändig förbättring av lönsamheten i nötköttsproduktionen.

Nu presenteras resultaten för 2009 på hemsidan www.agribeef.se. Här kan man se hur produktionsresultat, intäkter och kostnader ser ut i totalt ca 30 verkliga ungnöts- respektive dikoföretag. Dessa s k referensgårdar har varierande storlek och finns på olika ställen i landet. Via ”mätarna” på hemsidan kan man jämföra sina egna resultat med referensgårdarnas.

Agribeef är framtaget genom LRFs tvååriga kraftsamlingsprojekt ”Referensgårdar – nötkött” med medfinansiering via Landsbygdsprogrammet.

Information: Inger Pehrson, 035-38137, 070-8203312, inger@palustre.se eller Pernilla Salevid, 070-6008253, pernilla.salevid@konsult.lrf.se.

Kontrollprogrammet för utegångsdjur utan ligghall är nu klart

Nu finns det möjligheter för nötköttsproducenter att ansöka om anslutning till kontrollprogrammet ”Utegångsdjur utan ligghall, nötkreatur”. Genom godkänd anslutning till kontrollprogrammet kan djurägaren utan att begära dispens göra avsteg från lagkravet att alla djur ska ha tillgång till ligghall om de går ute vintertid. Bakgrunden till att ett kontrollprogram arbetats fram på initiativ av Sveriges Nötköttsproducenter var i hög grad diskussionerna 2005-06 mellan dåvarande Djurskyddsmyndigheten och de som ansåg att ligghall inte var nödvändigt.

Syftet med kontrollprogrammet är att ge besättningar med förutsättningar för att hålla djuren utan tillgång till ligghall vintertid och att tillräckligt god nivå på djuromsorg kan förväntas upprätthållas under hela vintersäsongen. Det omfattar endast bedömningsparametrar som är viktiga för att kompensera för bortfallet av resursen ”ligghall”. Dit hör t ex djurens hull, päls och renhet. För att man ska få delta ställs stora krav på att man har ett genomtänkt djurhållningssystem med vissa grundförutsättningar, goda kunskaper och erfarenhet samt en noggrann skötsel. Programmet är självfinansierat via djurägaravgifter.

Kontrollprogrammet ägs av Sveriges Nötköttsproducenter och drivs av Svenska Djurhälsovården som stämmer av med länsstyrelserna i aktuella län. Det är också Svenska Djurhälsovården som via fyra års förberedande projekt har utvecklat kontrollprogrammet. Sista projektsäsongen deltog 18 djurägare med hela eller delar av besättningarna. Information om kontrollprogrammet finns på www.svdhv.org.

Utbetalning av EU-ersättningar

* 15/10 planeras förskottsutbetalning (normalt 65-70 %) av miljöersättningar och kompensationsbidrag ske. Omkring 85 % av de brukare som skickat in ansökan beräknas få utbetalningen.

* Utbetalning av gårdsstödet planeras till 1/12 för ca 90 % av jordbrukarna. Jordbruksverket har inte fått definitivt klart från regeringen att pengarna finns tillgängliga i statsbudgeten 1 december men är beredda att betala ut. (Statsbudgeten läggs sannolikt fram 12/10.)

* När det gäller kvarvarande hantering av 2009 års utbetalningar så finns det fortsatt enskilda gårdar som inte fått utbetalning av miljöersättningar m m. När det gäller överklaganden av 2009 års stödutbetalning så är 200 ärenden inte avgjorda. I fråga om överklagande av stödrättsindragningar finns det 400 ärenden som ej är avgjorda. När det gäller överklagande av tvärvillkorsavdrag finns 100 fall kvar att avgöra.

* 2010 års kontrollarbete förefaller ha fungerat ganska bra i olika län. Vissa län är dock belastade med jobb kring 2010 års ansökningar, t ex rörande åtagandeplaner för betesmark. I vissa fall har man lånat personal av varandra.

* Inför 2012 och 2013 finns en diskussion om de 5-årsåtaganden som går ut 2011 (i LBP) skall kunna förlängas med 2 år inför ny programperiod fr o m 2014.

* När det gäller återstående blockinventering som pågår och som skall avslutas vid årsskiftet räknar man med att alla aktuella block skall bli inventerade, totalt 36 000 block. Det har funnits en osäkerhet kring de avslutande 4 000 blocken (bl a öar och avlägsna marker) men SJV räknar med att även dessa skall klaras av.

* En fråga som diskuteras mellan regeringen, Jordbruksverket och länsstyrelserna är återkrav av gårdsstöd för perioden 2005-2009 med anledning av inventeringen av jordbruksmark. Omfattningen kan, som undertecknad bedömer den, bli mer omfattande än väntat och inte ”bara” omfatta mark som uppenbart inte var jordbruksmark när gårdsstödet introducerades 2005. Det finns en diskussion som innebär att även mark som berörs av den förändrade betesmarksdefinitionen kan komma att omfattas, vilket är mer långtgående än LRF hittills uppfattat. De nya signalerna kan vara kopplade till de diskussioner som förs mellan EU-kommissionen och Sverige kring den sanktion som EU-kommissionen vill lägga på Sverige för att gårdsstöd utbetalats till det kommissionen anser vara icke jordbruksmark. LRF följer denna fråga nära.

Lars-Erik Lundkvist

Äntligen, Scan!

Debattartikel till Land Lantbruk 17 sept 2010:

Äntligen Scan!

Så har då Scan äntligen insett att en krympande nötköttsproduktion är ett problem som inte bara drabbar slakterierna. Slakterierna – och inte minst Scan som marknadsledare – måste också i hög grad åtgärda problemet så trenden vänds.

Sveriges Nötköttsproducenter träffade i somras ledningarna för de större slakterierna för att uppmärksamma dem på den allvarliga situationen. Svag lönsamhet i produktionen och bristande framtidstro gör att många ungnötsproducenter väljer att sluta i samband med frikopplingen av handjursbidraget 2012. I Jordbruksverkets enkät till dikalvsproducenter uppgav en sjundedel att de tänker sluta eller minska inom kort, också med svag lönsamhet som orsak. Tillsammans ger det här slakterierna ännu större problem framöver att få in råvara.

På helårsbasis har vi en nöt- och kalvköttsproduktion på 135 000 ton. Sista halvåret ökade konsumtionen av nötkött med 6 % samtidigt som importen ökade med 15 %. Det räcker inte att möta importen med att vårt nötkött är ”svenskt” om vi ska ha en prisnivå i butik som möjliggör en lönsam produktion. Att – som SNP stridit för i många år – i mycket högre grad än nu satsa på ätkvalitet är för Scans del otroligt viktigt. Kvalitetsskillnaderna sitter dock inte i färgen på djuren. Såväl mjölkrasdjur som köttrasdjur har stora potentialer att göra konsumenterna nöjda. Men det krävs bättre sortering, anpassad mörning och inte minst en långsiktig planering och styrning av produktionen i samverkan med producenterna så att rätta djur slaktas vid rätt tillfälle utifrån efterfrågan. Självklart är motiverande avräkningsprishöjningar nödvändiga för att lyckas.

Vi har i Sverige fantastiska möjligheter att tillgodose konsumenternas efterfrågan på kött som är producerat med mycket hög djuromsorg och livsmedelssäkerhet. Produktionen har dessutom avgörande betydelse för att klara en hållbar utveckling. För en långsiktigt stärkt lönsamhet måste en jämnare ätkvalitet säkras och det är bara slakterierna som kan möjliggöra detta för större volymer. Vi emotser fortsatta konstruktiva diskussioner.

Styrelsen för Sveriges Nötköttsproducenter