Världsmarknaden för nötkött styrs av högre priser och ökande foderkostnader

Lantbruksekonomer från stora delar av världen träffades i Österrike i slutet av juni för att gå igenom situationen för nöt- och lammköttsproduktionen i sina respektive länder. I de flesta av världens regioner var priserna på nötkött under år 2010 högre än före den ekonomiska krisen. Samtidigt har en betydande ökning av foderpriserna ägt rum. Det är en av slutsatserna från den 9:e årliga konferensen för ”Agri benchmark Beef and Sheep network”.

Ekonomer från 25 länder i det globala nätverket analyserade och diskuterade såväl den senaste som den framtida utvecklingen av nöt-och lammköttsproduktionen i de viktigaste produktionsområdena i världen. Den årliga jämförelsen av typiska dikalvsproducerande företag och slutgödningsföretag genom att använda en globalt sett standardiserad analysmetod är kärnverksamheten i nätverket. Jämförelserna visar stora skillnader mellan länderna i produktionssystem, kostnader och lönsamhet. För första gången redovisades resultat från några länders lammköttsproduktion.

I de flesta regionerna har priserna på nötkött under 2010 återhämtat sig som en följd av en ökad efterfrågan. Samtidigt ökade foderpriserna och andra kostnader i samma omfattning. Tillsammans med andra faktorer som växelkursförändringar och prisutveckling för småkalvar, avvanda kalvar och halvfabrikat förbättrades lönsamheten i många länder. Det förväntas dock att de foderprishöjningar som observerats under första hälften av 2011 kommer att resultera i lägre vinster framöver.

Höga spannmålspriser pressar ut gräsbaserad nötköttsproduktionen från områden där växtodling har ökande lönsamhet. Spannmålsbaserat nötkött konkurrerar med spannmålsproduktion för direkt användning medan långsamtväxande gräsbaserat nötkött medför högre utsläpp av växthusgaser. Den sammanlagda effekten av dessa faktorer förväntas utlösa en intensifierad nötköttsproduktion på gräsvallar för både dikalvsproduktion och slutgödning samt en ökande omfattning av feedlotsuppfödning. Detta är redan en verklighet i exempelvis Brasilien.

Inom Agri benchmark har man även startat en jämförelse av klimatbelastningen från olika länders produktionssystem för att bidra till en ökad harmonisering av metodologi och för att få ökade kunskaper om olika faktorers påverkan.

Vissa asiatiska länder samt Ryssland står inför ett växande gap mellan inhemsk tillgång och efterfrågan. De senaste siffrorna om en minskning av mängden nötkreatur i Kina tyder på ett betydligt högre importbehov i framtiden. Extraordinära väderförhållanden i vissa delar av världen (till exempel Australien, Ryssland, vissa europeiska länder) kommer att fortsätta att påverka foderproduktion och foderpriser vilket påverkar lönsamheten i nötköttsproduktionen.

Sydamerikanska länder förblir producenter med låga kostnader jämfört med EU. Men skillnaderna mellan Argentina och Brasilien å ena sidan och Australien, USA och Kanada, å andra sidan har minskat under senare år. Orsakerna till detta är ökning av kostnaderna för mark och arbetskraft samt värdet av valutorna relativt US $. I ett antal EU-27 länder som Frankrike, Spanien, Italien och Österrike, oroar man sej för att ett utjämnat gårdsstöd sänker lönsamheten för slutuppfödningsgårdar som idag har hög djurtäthet.

Den österrikiska värdekedjan för nötkött lyckas möjliggöra att små producenter kan finnas kvar. Detta uppnås genom vertikal integration, en tät samverkan från producentled fram till konsument, vilket dels underlättar genomförandet av kvalitetsprogram, dels tillgodoser och stimulerar konsumenternas efterfrågan på nationellt/regionalt ursprung på nötköttet.

”Vilken typ av produktionssystem för nötkött kommer att finnas i framtiden? Detta är i fokus för Agri benchmarks framtida arbete”, sa samordnaren för nätverket, Dr Claus Deblitz från Johann Heinrich von Thünen-Institut i Tyskland.

Sverige har deltagit i Agri benchmark sedan 2006 via finansiering från LRF. Ansvarig är Pernilla Salevid, LRF Konsult. Sedan 2009 finns ett svenskt nätverk av typiska nötköttsföretag, Agribeef, vars lönsamhetsresultat jämförs och redovisas på hemsidan www.agribeef.se. De internationella resultaten finns på www.agribenchmark.org.

För mer information kontakta de svenska deltagarna i konferensen:
Inger Pehrson, Palustre HB, 070-8203312, inger@palustre.se
Pernilla Salevid, LRF Konsult, 070 -6008253, pernilla.salevid@konsult.lrf.se